Allt du behöver veta om domännamn

Vad är ett domännamn?

Ett domännamn är adressen till din webbplats och din e-post, till exempel företaget.se. Det är ett namn som är lätt för människor att komma ihåg, i stället för de sifferadresser (IP-adresser) som datorer använder för att hitta varandra.

Ett domännamn består av delar som skiljs åt av punkter, och läses från höger till vänster:

• Toppdomän – den sista delen, efter sista punkten. I företaget.se är det .se. Kallas också ändelse eller TLD (top-level domain).
• Domännamnet – namnet du själv väljer och registrerar, här företaget.
• Subdomän – allt till vänster om domännamnet, till exempel www i www.företaget.se eller shop i shop.företaget.se. Subdomäner skapar du fritt när du äger domänen, utan att registrera något nytt.

Hur fungerar en domän?

När någon skriver in din adress frågar datorn domännamnssystemet, DNS, var domänen finns. DNS svarar med serverns adress, och webbläsaren hämtar webbplatsen därifrån. På samma sätt talar DNS om vart e-post till domänen ska levereras. Läs mer under DNS – så fungerar det.

Du köper aldrig en domän för alltid. Du registrerar den för en period – oftast ett år i taget – och förnyar den sedan så länge du vill ha kvar den.

Så väljer du ett bra domännamn

Domännamnet syns på visitkort, i e-postadresser och i sökresultat i många år. Några saker att tänka på:

• Kort och lätt att stava. Ett namn som går att säga i telefon utan att behöva bokstaveras är värt mycket.
• Företagsnamnet först. Finns ditt företagsnamn ledigt är det oftast det bästa valet – det är det kunderna söker efter.
• Sökord kan hjälpa, till exempel malarehuset.se, men ett tydligt varumärke väger tyngre än ett namn fullt av sökord.
• Undvik bindestreck om du kan. De är lätta att glömma när någon ska skriva adressen. Ibland är de ändå det enda sättet att få ett läsbart namn.
• Å, ä och ö fungerar i .se och flera andra toppdomäner. Men alla e-postsystem hanterar dem inte, så använd gärna en variant utan å/ä/ö till e-posten. Registrera båda om namnet innehåller svenska tecken – till exempel bröd.se och brod.se.
• Skydda namnet. Registrera gärna de vanligaste stavningarna och toppdomänerna, så att ingen annan tar dem.

Ett domännamn får innehålla bokstäver, siffror och bindestreck, men inte börja eller sluta med bindestreck, och varje del får vara högst 63 tecken.

Sök efter ett ledigt domännamn – du ser direkt vilka toppdomäner som är lediga.

Vilken toppdomän ska jag välja?

Toppdomänen säger något om vem du är och var du finns. För de flesta svenska företag är svaret enkelt: .se, och gärna .com som komplement.

Toppdomänen påverkar inte i sig hur högt du rankas i Google. En .se signalerar däremot att du riktar dig till Sverige, vilket är bra för lokala sökningar.

Se priser för alla toppdomäner.

Registrera ett domännamn

Att registrera en domän tar bara några minuter:

1. Sök efter namnet och välj de toppdomäner du vill ha.
2. Lägg domänen i beställningen, gärna tillsammans med webbhotell eller e-post.
3. Fyll i innehavarens uppgifter – den person eller det företag som ska äga domänen – och betala.

Direkt efter beställningen registreras domänen hos toppdomänens register. Från och med då är den din, och ingen annan kan registrera samma namn. Inom kort kan du se och hantera den i Mina sidor.

Vilka uppgifter behövs?

• Namn på innehavaren – företagsnamn eller ditt eget namn.
• Organisationsnummer eller personnummer (krävs bland annat för .se).
• Adress, e-postadress och telefonnummer.

Uppgifterna måste vara korrekta. Det är de som visar att domänen är din – läs mer under Domänägare och kontaktuppgifter.

Flytta ett domännamn

Har du en domän hos en annan leverantör kan du flytta den. Domänen är fortfarande din – det är bara leverantören som administrerar den som byts.

Så går det till

1. Hämta auth-koden hos din nuvarande leverantör. Den kallas också EPP-kod, auktoriseringskod eller överflyttningskod, och fungerar som ett lösenord för just flytten.
2. Kontrollera att domänen är upplåst för flytt och inte är på väg att gå ut.
3. Starta flytten hos oss och ange koden. Vi sköter resten och meddelar dig när flytten är klar.

För vissa toppdomäner, som .com, går det inte att flytta en domän under de första 60 dagarna efter att den registrerats eller flyttats. För många toppdomäner förlängs registreringen dessutom med ett år vid flytten.

Vad händer med webbplatsen och e-posten?

Själva flytten av domänen påverkar inte webbplatsen eller e-posten – så länge DNS fortsätter att peka rätt. Det är när namnservrarna byts som trafiken går till nya servrar. Har du e-post på domänen i dag bör flytten därför planeras så att DNS-posterna för e-posten (MX) finns på plats innan namnservrarna byts.

Lämna aldrig ut lösenordet till din gamla leverantörs kontrollpanel. Auth-koden räcker.

Flytta din domän till Sweden Sites – kostnadsfritt. Steg för steg i hjälpcentret: Flytta en domän till Sweden Sites.

DNS – så fungerar det

DNS (Domain Name System) är internets adressbok. Den översätter domännamn till serveradresser och talar om var webbplatsen och e-posten för en domän finns. Inställningarna görs med DNS-poster:

Namnservrar

Namnservrarna bestämmer var DNS-posterna finns. Byter du namnservrar flyttar du hela DNS-hanteringen till en annan leverantör. Det är också ett sätt att använda vårt webbhotell utan att flytta domänen – se våra DNS-servrar.

Varför tar ändringar tid?

DNS-servrar runt om i världen sparar svaren en stund, enligt postens TTL (time to live). En ändring gäller direkt hos domänens egna namnservrar, men det kan ta upp till ett dygn innan alla har slutat använda det gamla svaret.

Se domänens alla poster med DNS-kontrollen, och följ en ändring med DNS-spridning.

E-post på egen domän

Med en egen domän får du e-postadresser som namn@företaget.se i stället för en adress hos Gmail eller Hotmail. Det ser professionellt ut, och adressen följer med även om du byter e-postleverantör.

Så hänger det ihop med DNS

När någon skickar e-post till din adress frågar avsändarens server efter domänens MX-poster, som talar om vilken server som tar emot e-posten. Använder du till exempel Microsoft 365 pekar MX-posten på Microsofts servrar.

För att e-post från domänen ska komma fram och inte hamna som skräppost behövs också:

• SPF – en TXT-post som anger vilka servrar som får skicka e-post i domänens namn.
• DKIM – en digital signatur som visar att e-posten inte har ändrats på vägen.
• DMARC – talar om vad mottagaren ska göra med e-post som inte klarar SPF och DKIM.

Med DNS-kontrollen ser du direkt om MX, SPF och DMARC är rätt inställda. Läs om Microsoft 365 med e-post på egen domän.

SSL och HTTPS

Ett SSL-certifikat (egentligen TLS) gör att webbplatsen kan visas över HTTPS. Då krypteras allt som skickas mellan besökaren och webbplatsen, och besökaren kan lita på att det verkligen är din webbplats.

• Utan HTTPS visar webbläsare ”Inte säker” i adressfältet, och formulär och inloggningar kan avlyssnas.
• Google föredrar webbplatser med HTTPS.
• Ett certifikat gäller en viss tid och måste förnyas. Går det ut får besökarna en säkerhetsvarning.
• Certifikatet gäller för vissa namn. företaget.se och www.företaget.se är två olika namn som båda måste ingå.

På våra webbhotell ingår SSL-certifikat som förnyas automatiskt. Kontrollera valfri webbplats med SSL-kontrollen.

Förnya och säga upp domäner

En domän registreras för en period, oftast ett år, och förnyas sedan år för år. Förnyelsen kostar lika mycket som registreringen.

Om domänen går ut

Förnyas inte domänen slutar den att fungera när den går ut: webbplatsen och e-posten på domänen slutar svara. Under en övergångsperiod – som varierar mellan toppdomäner, för .se ungefär 60 dagar – kan innehavaren ofta fortfarande förnya den. Därefter raderas domänen och blir ledig för vem som helst att registrera.

Låt aldrig en domän du använder gå ut. Det är vanligt att utgångna domäner registreras av andra direkt när de släpps.

Säga upp en domän

Vill du inte ha kvar en domän säger du upp den inför nästa förnyelse. Den gäller då perioden ut och förnyas sedan inte. Tänk på att e-post och webbplats på domänen slutar fungera när den går ut. Du hanterar förnyelse och uppsägning i Mina sidor.

Se när en domän går ut med WHOIS-kontrollen.

Domänägare och kontaktuppgifter

Den som står som innehavare (registrant) i registret är den som juridiskt äger domänen – inte den som betalar fakturan, och inte den byrå som har hjälpt till med webbplatsen.

• Registrera domänen på rätt innehavare. Ett företags domän ska stå på företaget, inte på en anställd eller en konsult. Annars kan det bli svårt att få tillbaka den den dag personen slutar.
• Håll uppgifterna aktuella. Registren kan stänga av domäner med felaktiga uppgifter, och det är innehavarens e-post som används vid viktiga ändringar.
• Byte av innehavare – till exempel när ett företag säljs – görs som en särskild ändring, och kräver ofta att båda parter godkänner den.

Som kund hos oss ser du och ändrar innehavarens kontaktuppgifter i Mina sidor.

WHOIS och domänuppgifter

WHOIS är registrens offentliga uppslagstjänst för domäner. Där ser vem som helst:

• om domänen är registrerad eller ledig,
• vilken registrar domänen är registrerad genom,
• när den registrerades, senast ändrades och går ut,
• domänens status, till exempel om den är låst mot flytt,
• namnservrarna och om DNSSEC används.

Däremot visas normalt inte personuppgifter om privatpersoner som äger domäner – det skyddas av GDPR. För företag visas ibland organisationens namn.

Slå upp valfri domän med WHOIS-kontrollen.

Vanliga frågor om domännamn

Fler vanliga frågor om domäner